Min första grisknorr

Idag var vi ute vid Bromma Blocks och shoppade på BrommaZoomarknad. Jag var tvungen att ha hanhundsbyxor på mig så att jag inte skulle kissa på någonting. Inte så sexigt direkt men jag flirtade på med alla brudar jag träffade i alla fall och för min charm smälter de alla.

Hittade en hel del snacks och ben men inget som riktigt föll mig på läppen förrän Kakan grävde fram en grisknorr. Den tjatade jag till mig att vi skulle köpa, det är ju trots allt lördag idag.

Provade Biabäddar också. Den här är 80x100 men den kändes för kort för att riktigt få plats att ligga i. Jag borde nog ha största storleken på 100x120 skulle jag tro.

Testade skor eftersom jag får isklumpar mellan dynorna när det är kallt. De här skorna kändes inte som om de kommer att sitta kvar. Har fått tips av min colliekompis Zandi som har ett par bra skor som sitter kvar. Det är skor från Muttlucks som hon har. 

Kikade också på handmålade statyer som står utspridda över hela butiken. Lyckades hitta en collievalp men jag tyckte inte den var superfin direkt så det blev inget köp. Men de sålde alla för halva priset så denna kostade 1500 kr nu.

Brukar kika på de levande djuren de har också. Mina favoriter är fiskarna som de har i massor av akvarier, dem brukar jag stå och titta på när jag är där.

Passade på att väga mig. Väger nu 26 kilo. Känns lagom, vi är nöjda med det med tanke på att jag är 60,5 cm hög och ganska så lång.

Väl hemma igen fick jag min grisknorr. Det är första gången jag får något liknande så det var spännande att få prova. Låg och myste och smaskade i mig den och hade gärna tagit några till faktiskt.

Mina valpar är nu 6 veckor

Grattis på 6-veckorsdagen mina fina valpar!

Familjedag

Jag har haft besök av Kakans bror med familj. Det var jätteskoj för jag fick följa med på skidtur och så spelade kidsen massor av fotboll med mig. Spana in bilderna på hur kul vi hade det.

Jag fick verkligen ta fram det långa steget för att jag skulle hinna med.

 
Vallhund som jag är fick jag springa mellan täten och eftersläntrarna för att samla ihop klungan.

Min älskade boll lekte vi en hel massa med. Tänk vad underbart livet med en fotboll är egentligen.

 

Ingen valp till Kakan denna gång heller

Just nu är det lite tung stämning här hemma hos Kakan. Häromdagen fick vi nämligen veta att det inte blir några valpar efter Åska i år. Nu får det väl snart vara slut på strulet med valp till Kakan tycker jag. Hur många misslyckade parningar och valpningar och år av väntan ska man stå ut med egentligen?

Jag saknar dig fast du inte föddes – dig som jag skulle få träffa i sommar, du som skulle bli min allra käraste vän. Du skulle bli min Emmylou och min June och jag skulle bli din Gram och din Johnny. Kärlek, symbios och en vänskap utöver det vanliga skulle bli vår denna sommar. Nä nu deppar Kakan och jag ihop lite mer och lyssnar på "First aid kit" och deras sång ”Emmylou”

Besviken på Hurtta

Blev mäkta irriterad när jag i Hurtta Club såg att de i en tävling som handlade om vad man skulle göra med sin hund under året gav priset till bidraget som beskrev hur hon skulle ta emot en gathund, till det nordiska land hon bodde i, från Rumänien. Hundstackarn hade blivit påkörd och brutit ett ben och  fått två bäckenfrakturer. Han hade blivit hjälpt i hemlandet för skadorna men skulle nu hem till denna person och bo i familj i annat land. Att flytta från hemlandet och dessutom gå från gathund till familjehund kan vara aningen traumatiskt. Det stora problemet är dock de eventuella sjukdomar hunden kan ta med sig och därmed utsätta våra hundar för fara och i vissa fall även människor.

Gick förstås genast ur den klubben och skrev ett brev  till Hurtta om att jag tycker det är underligt att de stöder import av gathundar till de nordiska länderna. Jag vill absolut inte att min hund och mitt namn associeras med detta då jag själv vill följa den Svenska Kennelklubbens rekommendationer. 

Så här säger SKK:
” SVENSKA KENNELKLUBBEN VARNAR: Köp inte gathundar från utlandet!
Svenska Kennelklubben avråder från att ta hand om gathundar från andra länder. Ur smittskyddssynpunkt kan det vara ödesdigert att importera sjuka eller undermåligt vaccinerade hundar eftersom dessa kan sprida nya sjukdomar till de svenska hundarna och i värsta fall även till människa och andra djur. Det är också en risk att man... får en sjuk hund som kräver mycket vårdinsatser och medicinering och det var kanske inte något man räknat med från början. Dessutom kan flytten i sig och miljöombytet utlösa kraftiga stressreaktioner hos hunden. Det är behjärtansvärt att svenska hundälskare vill ta hand om hundar som har det svårt men ur många aspekter är det bättre att försöka minska lidandet på plats genom att stödja seriösa hjälporganisationer som verkar för en lösning inom landet. Om man vill göra en konkret insats är ett alternativ att ta hand om en svensk osåld valp från en seriös uppfödare med dokumenterad bakgrund. I dagsläget finns det inom vissa raser en hel del osålda äldre valpar som har ett stort behov av ett tryggt hem och en egen husse och matte som kan ge dem den tid och omtanke som behövs. Ett annat alternativ är att ta hand om de omplaceringshundar som finns hos djurskyddsorganisationer som till exempel Hundstallet."

En artikel från Upsala Nya Tidning som är några år gammal nu men som i dagarna har gått runt igen på Facebook handlar om en hund från just Rumänien som kom med en allvarlig smitta till Sverige genom en hjälporganisation som försökte dölja sjukdomens art.

Klart att det är behjärtansvärt at vilja hjälpa hundar i andra länder som har det svårt men gör då som SKK rekommenderar skänk pengar till landets egna hjälporganisationer. Vill man ha en egen hund och känna att man hjälper till finns det ju många hundar här i Sverige som behöver hjälp med ett tryggt och stimulerande hem, hundar som även blivit misshandlade på ett eller annat sätt. Stöd de uppfödare som jobbar seriöst under reglerade former för att få fram både fysiskt och psykiskt hälsosamma hundar.

Importera inte gathundar och ta inte hit hundar via hjälporganisationer, ni bara utsätter våra hundar för sjukdomar och lidanden helt i onödan. Dessutom kan ju i vissa fall även människor smittas. 

Kan bara konstatera att Hurtta inte ens svarade på mitt mail när jag ifrågasatte deras policy i denna fråga.

Mina valpar är nu 5 veckor

De växer så det knakar mina småttingar. Idag blir de hela fem veckor.
Valp finns ännu att tinga hos kennel Daglösen.

Min son idag:

Träning med Åska

Nu har Kakan varit och umgåtts med Åska och matte Marie igen. Tycks vara så att när hon tänker sig dit på några timmar så slutar det med att klockan rusat iväg och det visar sig att hon varit där i åtta timmar. Jag förstår att det är svårt att slita sig när man träffat en förträfflig collieboll och en lika förträfflig matte. Colliefolk är i allmänhet trevligt folk, jag menar de har ju för allt i världen valt den mest fabulösa rasen, eller hur?!?

Vid det här laget har väl även ni här ute som inte är vänner på den där Fejan med Kakan insett att min särbo och Kakan kommande collieflicka skall frambringas utav denna eminenta dam vid namn Åska. Valparna skall födas i mitten av april så jag hoppas nu att ni mina vänner håller era tassar ordentligt för att det blir en liten tös till Kakan.

Åter till besöket. Det började med att de åkte ut till golfbanan och tränade lydnad medan vindarna ven och blåste collieöron åt alla håll och kylan bet i fotograf-fingrarna. Åska var mitt i löpet och väldans hungrig så allting gick med högsta växeln i för att snabbt komma fram till Kakans stora påse med nystekta kycklingfiléer.

Startsnabba damen.

Full karriär in för avlämning.   

Grymt långt steg har hon så den som ska man springa vänstervarv med henne lär ligga i hårdträning om hon ska hinna med.  

Ibland var hon tvungen att sitta och vänta på kommandon.

 Duktig tjej som jobbade med metallen flera gånger trots nästan tjugo minus. Hennes egna strategi för just den var att trycka in den så långt bak hon kunde så det inte skulle bli så kallt. Klok flicka.

 

Eftersom energiknippet hade mer att ge blev det en skogstur nära hemmet också. I skogen finns de bästa leksaker, pinnar i alla de former.

För en sekund är hon stilla och Kakan hinner ta ett kort!

 

Nästa sekund tittar Kakan till och Åska står uppe på en trädstam och spanar och börjar sedan gå balansgång längs stammen.   

Kakan tackar Marie och Åska för den stora gästfriheten!

Glöm nu för allt i världen inte att hålla tassarna för en flicka till oss!

Valparna 4 veckor

Mina bebisar börjar bli riktigt stora och rörliga nu. Här en film på dem från i fredags när de fyllde fyra veckor.

Apporter

Nu har jag fått en hög med nya apporter. Kakan var ute efter att köpa stora metallen och eftersom den kostade 479 kr i den stora zookedjan och bara 215 i SBK-shop kändes det så billigt att hon köpte alla apporter som fanns i SBK-shopen!

Här är jag med min gamla apportbock som väger strax över 400-450 gram.

Kakan har haft lite problem med att förstå vilken vikt man kan få på tävling och tänkte att det kanske bara är sådär lätta eftersom SBK bara säljer såna. Deras väger 100-150 och 250-290 ungefär så min på över 400 verkade ju vara för tung. Fast när man kommer till klubbarna så har de ju såna som min och ännu tyngre så bäst är väl att träna med hela högen antar vi.
Här är alla mina nya från SBK. Kakan tejpade den stora metallen innan jag fick ta den eftersom hon precis hade läst ett tips i det nya diskussionsforumet för colliefolk att de som varit med ett tag gjorde så och hade framgång med det.

Den lilla inomhus.

 Den lilla utomhus.

Den stora inomhus.

 Den stora utomhus.

Den stora metallen fick jag prova inomhus först innan vi gick ut och körde med den. Tog bort det mesta av tejpen på en gång men lät lite sitta kvar i mitten. Enligt tipset skulle man tydligen inte ta bort all tejp förrän hunden var så sugen på apporten att den själv skrek ”men kasta då!!!” Så vi låter lite sitta kvar för jag känner varken bu eller bä inför metallen utan är helt neutral än så länge.

Det gick bra att ta den även utomhus men Kakan var lite orolig över att den kanske skulle fastna så hon fick värma den mellan apporteringarna.

Few dogs are as handsome or intelligent as the lively collie

Vi sitter och funderar över vilka utställningar vi kan ta Kakans valp på. Nu har den tilltänkta modern nämligen börjat löpa så nu har man lite bättre tidsuppfattning när tjejen kan komma. Tyvärr kommer alla SCK-utställningar ha passerat när hon blir utställningsmogen. Alla SKK utom två långt bort mitt i vintern har också varit men vi har hittat två hos andra rasklubbar som vi hoppas ska ha för valpar av annan ras då också förstås. Lilltjejen måste ju få lite social träning om inte annat. Tre brukshundklubbar ska också ha utställningar i höst och vinter så vi får försöka komma iväg till Eskilstuna och sedan ett par gånger upp till Dalarna får det bli.

Här en liten film på hur snyggingarna såg ut på 1920-talet. "Few dogs are as handsome or intelligent as the lively collie - a real open air friend"


Eftersom det kommer att dröja ett tag med andra typer av tävlingar får det bli utställningar som miljöträning första säsongen. Annars är ju colliebollarna en ypperlig ras att jobba med. Kolla in de här gamla filmerna.

Film om vallhunden från 1940-talet


Och film om collie som bär gasmask i Frankrike under fösta världskriget